Poirot, den
världsberömda detektiven som ser vad det vanliga ögat och sinnet
inte kan se löser gåtan med elegant kvickhet i denna mörka
tågresa. Det sker ett mord och Poirot blir inkastad i en roller
coaster ride av slagsmål lögner och falskspel. Alla på tåget
verkar så oskyldiga, Poirot tror i sitt stilla sinne att han aldrig
kommer finna mördaren, men där finnes ett par saker som han lägger
märke till och snart vet han vem som utförde denna oförlåtliga
dygd. ”Det är många som inte vet, med gud vet, och Poirot vet
förstås”, som han själv säger i filmen.
Jag tyckte filmen
var seg, skådespeleriet av Poirot som spelas av Kenneth Branagh var
bra men det var segt också. Det tog mig lite mindre än halva filmen
att lista ut vem som var mördaren. Plus, Hollywood klarar sig säkert
utan Poirot ett tag nu, iallafall den här versionen av Agatha
Christies berömda deckarböcker som många älskar. Det säger jag
er, Agatha Christies hade vänt sig i sin grav om hon fick se den här
dåliga filmatiseringen av sin älskade deckarbok. Jag tyckte inte
att den här filmen hade något budskap utöver att ge en spännande
deckargåta, och kanske är det meningen att vara så.
Miljön vi befinner
oss i är väldigt snyggt gjord, det känns som att man åker in i
en helt annan tid. Först och främst är det kostymerna och det
formella sättet de pratar på som övertygar, väldigt elegant och
förnämt. Det är en väldigt ovanlig film för att hamna i
Hollywood för att det är så många olika länder som
representeras.
Det
var inte min typ av film, den
var långsam och jag blev inte underhållen det minsta. Därför ger
jag filmen 2 av 10 månar. Aaaauuuuuuuuuuu..! Det som hade kunnat rädda filmen skulle vara
lite mera Action, för exempel en jaktscen uppe på tågets tak, men
å andra sidan ska man ju inte ändra på originalet för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar